Jämförelse Viktminskningsbehandlingar

1. Magballong

Metod och effekt

• En mjuk ballong placeras i magen via endoskopi och fylls med vätska eller luft för att begränsa magsäckens utrymme.
• Underlättar snabb mättnadskänsla och bidrar till en måttlig viktminskning, ofta 10–15 % av kroppsvikten under de månader ballongen är på plats (vanligtvis 6–12 månader).
• Behandlingen är reversibel och kräver ingen operation.

Fördelar

• Icke-kirurgisk: Ingen del av magsäcken avlägsnas och inga snitt krävs.
• Kort återhämtning: Patienten kan i regel återgå till normala aktiviteter inom ett par dagar.
• Låg komplikationsrisk: De vanligaste biverkningarna är övergående illamående och obehag. Allvarliga komplikationer som ballongläckage eller tarmvred är sällsynta men kan inträffa.

Nackdelar

• Tidsbegränsad: Ballongen måste tas ut efter 6–12 månader.
• Risk för viktuppgång efter uttag: Utan livsstilsförändring kan man återfå den förlorade vikten när ballongen avlägsnas.
• Måttlig viktreduktion: Ger ofta inte lika hög procentuell viktminskning som mer invasiva metoder eller ESG.

2. Endoskopisk Sleeve-Gastroplastik (ESG)

Metod och effekt

• Ett endoskopiskt sutursystem används för att “veckla” magsäcken inifrån och minska dess volym med cirka 70–80 %.
• Metoden ger i studier en genomsnittlig viktnedgång på 15–20 % av kroppsvikten efter 6–12 månader, med dokumenterat bibehållna resultat i 3–5 år.

Fördelar

• Icke-kirurgisk: Ingen extern resektion av magsäcken och därmed mindre risk för läckage och blödningar.
• Hög säkerhetsprofil: Allvarliga komplikationer är ovanliga; de flesta biverkningar är övergående illamående och buksmärta första dagarna.
• Snabb återhämtning: Inga snitt i bukväggen behövs, vilket ger kort konvalescens (ofta återgång till arbete inom några dagar).
• Varaktiga resultat: Studier pekar på att många patienter behåller större delen av sin viktnedgång upp till 5 år, förutsatt att de följer hälsosamma mat- och livsstilsvanor.

Nackdelar

• Kräver livsstilsförändring: Precis som vid andra metoder kan magsäcken tänjas ut över tid om patienten överäter.
• Inte lika kraftig viktminskning som en del kirurgiska ingrepp: Kan vara otillräcklig för patienter med mycket hög BMI (>50) eller svåra metabola problem.

3. Gastric Bypass

Metod och effekt

• En del av magsäcken kopplas bort och tunntarmen leds om för att begränsa kaloriintag och minska upptag av näringsämnen.
• Mycket god effekt för svår fetma, med i genomsnitt 60–80 % av övervikten förlorad inom 1–2 år. Kan även lindra eller bota typ 2-diabetes och högt blodtryck.

Risker och långsiktiga konsekvenser

• Dödsfrekvens: Studier visar ökad 30-dagarsdödlighet, särskilt för manliga patienter och vid högre ålder/komorbiditeter.
• Psykiska risker: Viss ökad risk för depression och självmord (upp till 2,7 per 1000 patienter), vilket kräver god psykologisk uppföljning.
• Ökad risk för beroende: Alkohol- och opioidmissbruk har rapporterats hos en del patienter efter bypass.
• Näringsbrister och benfrakturer: Förändrad näringsupptagning kan leda till bland annat järn-, B12- och kalciumbrist. Ökad risk för osteoporos och frakturer.
• Postoperativa komplikationer: Risken för läckage, anastomosproblem och sårinfektion finns, även om den är relativt låg på etablerade enheter.

Nackdelar

• Irreversibel: Stor del av magsäcken och tarmen kopplas om permanent.
• Längre återhämtning: Sjukhusvistelse behövs, i regel några dagar, och sjukskrivning är längre än vid icke-kirurgiska alternativ.

4. Gastric Sleeve (Sleeve-gastrektomi)

Metod och effekt

• Upp till 70–80 % av magsäcken skärs bort, vilket bildar ett “rör” eller “sleeve”.
• Liknar gastric bypass i fråga om viktminskningseffekt (i genomsnitt 50–70 % av övervikten under första året). Påverkar mest restriktionen (magsäcksvolymen) men mindre malabsorption jämfört med bypass.

Risker och långsiktiga konsekvenser

• Kirurgisk resektion: Ineffektivitet kan inte alltid åtgärdas genom "återställning" av magsäcken eftersom en permanent del av magen avlägsnats.
• Postoperativa komplikationer: Risk för läckage längs stapellinjen, blödning och strikturer.
• Näringsbrister: I viss mån risk för vitamin- och mineralbrist, även om den är lägre än efter bypass.
• Gallbesvär och sura uppstötningar: En del patienter kan utveckla eller förvärra reflux.

Jämförelse i korthet

Slutsatser

1. Magballong lämpar sig för patienter som vill ha en tillfällig, enklare metod men kan behöva ytterligare steg för bibehållen vikt efter att ballongen avlägsnats.
2. Endoskopisk Sleeve Gastroplastik (ESG) erbjuder ett starkt alternativ för icke-kirurgisk och långsiktig viktnedgång, med få komplikationer och minimal återhämtningstid – särskilt attraktivt för dem med måttlig till svår övervikt (BMI 30–50) som vill undvika traditionell operation.
3. Gastric Bypass är fortfarande “guldstandard” för patienter med grav fetma (BMI över 40 eller 35 med svåra samsjukligheter), men innebär högre risker och omfattande anatomiska förändringar.
4. Gastric Sleeve kombinerar god viktnedgångseffekt med något lägre risk för näringsbrister än bypass, men är likväl en permanent kirurgi med vissa komplikationer.

Både magballong och ESG framstår som säkrare och mindre belastande ingrepp jämfört med de mer invasiva alternativen. Dock bör valet av behandling styras av en helhetsbedömning av patientens BMI, medicinska riskfaktorer och individuella önskemål – samt underbyggas av vägledning från ett specialiserat vårdteam.

Jämförelse: Gastric Bypass, Magballong & Endoskopisk Sleeve Gastroplastik (ESG)

Dödsfrekvens och allvarliga risker

• Gastric bypass

  • Global dödsfrekvens: ca 0,09–0,3 % (1–3 per 1000 patienter)
  • Relativt hög risk för komplikationer (upp till 15–20 % i vissa studier) och en ökad risk för blödning, läckage, samt förlängd återhämtning.
  • Kan ge näringsbrister, ökad risk för beroendeproblematik (alkohol, opioider) och en mortalitet på flera procents sikt efter 7 år (enligt svenska långtidsdata).

• Magballong

  • Global dödsfrekvens: ca 0,011 % (färre än 2 per 10 000 patienter)
  • Icke-kirurgisk, kort återhämtning och få allvarliga komplikationer (0,031–0,1 %) – praktiskt taget inga rapporterade dödsfall i Sverige.
  • Kräver dock uttag efter 6–12 månader och bibehållen livsstilsförändring för långvariga resultat.

• Endoskopisk Sleeve Gastroplastik (ESG)

  • Publicerade studier: Ingen eller extremt låg rapporterad dödsfrekvens (<0,1 %)
  • Icke-kirurgisk: minskar magsäcksvolymen med suturer inifrån (70–80 %) och ger en genomsnittlig viktminskning på 15–20 % av kroppsvikten inom ca 1 år.
  • Mycket låg komplikationsfrekvens (ofta <2 %) och kort konvalescens (1–3 dagar). Studier visar att resultaten kan bestå i 3–5 år, förutsatt att patienten följer kost- och träningsråd.

Sammanfattande slutsats

1. Gastric bypass är effektiv för svår fetma med betydande viktnedgång men medför högre dödsrisk och komplikationer.
2. Magballong är en enkel, tidsbegränsad metod med mycket låg dödsfrekvens, men ger ofta måttlig viktnedgång och risk för viktåtergång när ballongen tas ut.
3. ESG balanserar god säkerhet och långsiktig effekt genom en icke-kirurgisk metod; ger flerårig viktnedgång liknande den hos lättare kirurgiska ingrepp, men utan yttre snitt och med minimal återhämtningstid.

Klinisk vägledning

• Patientens BMI, samsjuklighet och preferenser bör avgöra valet av metod.
• De mer invasiva metoderna (bypass) tenderar att ge större viktnedgång men har avsevärt högre risker.
• Icke-kirurgiska metoder (ESG, magballong) har lägre dödsfrekvens och snabbare återgång till vardagen, men viktminskningseffekten kan variera och förutsätter adekvat livsstilsstöd.

OBS: Siffror och risknivåer baseras på flera internationella och svenska studier (SOS, SOReg, Karolinska-studier, amerikanska metaanalyser, m.fl.)

Jämförelsen på denna sida, mellan gastric bypass och gastric ballong, komplikationer och dödsfrekvens, har granskats av två ledande medicinska specialister, se nedan.